Jag har kommit fram till att jag är en typisk grubblare.
Jag tänker för mycket, konstant. På helt egentligen oväsentliga saker, dåtid, framtid, andras liv.Jag söker svar på allt, och jag försöker hitta förklaringar till allt som händer, andras beteende, svek osv. Finner jag inga vettiga svar så ligger det kvar där inne och gnager.
Jag har svårt att låta saker som inte fått ett ordentligt avslut att gå, inte rent praktiskt utan i mitt huvud. Jag kan inte styra över det och det är mycket jobbigt. Ibland önskar jag att jag kunde stänga av alla mina tankar och funderingar och bara leva här och nu.
Tänker ofta, "om inte detta hänt, hur hade mitt liv sett ut då?". Finns det en mening med allt som händer eller kan vi styra våra liv precis som vi vill?
Jag har alltid trott att man har förmågan att styra sitt liv genom olika val, men samtidigt så tror jag att allting faktiskt är förbestämt. Kalla mig knäpp. Men everything happends for a reason..
Ibalnd undrar man bara hur mycket skit man ska behöva gå igenom inom karma kommer ikapp en..
Ja ja, nog med mina djupa funderingar för ikväll ;)
/Victoria
Här har du en till grubblare! Går ständigt omkring och funderar, tänker och har mig. Märkligt nog har hjärnan stått helt still sedan vi fick det hemska beskedet i onsdags.
SvaraRaderaTycker inte alls att du är knäpp, utan snarare sund.
När jag mår lite bättre så ska vi ses! Isadora har pratat om Liam lite då och då så tror hon saknar honom. :]
Och du, tack för din fina kommentar!
Kram!