Detta jäkla ryggmärgsprov..

(långt inlägg)

Natten mellan sön-mån åkte jag akut upp till sjukhuset pga extrem huvudvärk. Blev liggande till på tisdagen och både röntgen och ryggmärgsprov genomfördes, för att utesluta risken för hjärnblödning.
Dock gick inte ryggmärgsprovet så som varken jag eller läkaren önskade..
Ett stick mellan två kotor ska behövas, då man tömmer ut vätska från ryggmärgen.
Läkaren hittade inte rätt första gången utan kom åt en nerv som strålade direkt ut i höften, han testade med ett nytt stick, misslyckades det med. Efter fem misslyckade stick, testade han mellan två helt andra kotor och en elektrisk stöt strålade ut i höften så att benet sparkade rakt ut.
Jag låg och bet mig i läppen för att inte bryta ihop totalt.
Och läkaren verkade nästan ha gett upp hoppet han med.. Men ett sjunde stick gjordes och det träffade rätt. En halvtimma efter det hade han fått ut tillräckligt med vätska och jag fick återgå till min sjukhussäng.
Läkaren informerade om att man kunde få en lindrig till mycket besvärlig huvudvärk efter provet som kunde vara i upp till en vecka. Jag kände ingenting under resten av dagen och inte heller på morgonen och förmiddagen dagen efter.
Efter 2 dygn så har nu huvudvärken slagit till rejält och jag kan inte annat än att ligga ner för att det ska kännas bättre. Dessutom har jag lyckats dra på mig en släng magsjuka från Liam..
Hur som helst, säng/soffliggande som jag är så har jag försökt läsa på om biverkningarna av ryggmärgsprovet och jag har hittat en del:


" Denna huvudvärk, sannolikt orsakad av ett mindre läckage av cerebrospinalvätska, utvecklas inom något dygn efter lumbalpunktionen, förvärras vid uppresning och lindras i liggande, samt upphör vanligtvis spontant efter något-några dygns vila. Vissa analyser av cerebrospinalvätska kan genomföras inom någon timma efter provtagningen (t.ex. cellräkning) medan andra analyssvar dröjer upp till 1-2 veckor." netdoctor.com

"Herregud. Den 3 okt skrev jag mitt senaste inlägg, idag är det den 13e... Anledningen? En obeskrivlig huvudvärk som hållit mig totalt sängliggande i en vecka. Fick den av ett inte alltför härligt ryggmärgsprov som jag gjorde förra måndagen. Usch vad det ställer till oreda i huvudet efteråt! Så här ser min dag ut"
http://www.cosmopolitan.se/etiketter/ryggmargsprov

"Jag var med en vän när hon fick göra detta pga misstänkt hjärnhinneinfl.
Hon hade huvudvärk i 3 dagar efter så hon inte tog sig upp. Låg och krälade på golvet som mest och spydde. Då stack de ändå RÄTT på försök nummer ett."
"Umbrageous" -http://www.familjeliv.se/Forum-5-95/m51289193-1.html

"Efter ett tag ville de ta ryggmärgsprov och kolla satt jag inte hade fått hjärnhinneinflammation varav läkaren på akutintaget började förbereda. Han stack in nålen och träffade en nerv, jag fick JÄTTEONT och började spy av smärtan nästan direkt. Han tog ut den och testade en gång till varav det blev ännu värre och jag bara låg och svettades och hulkade i en spypåse. Efter ca 10 minuters försök på den andra nålen gav han upp då jag helt plötsligt skrikit för full hals att alla inne i rummet skulle hålla KÄFTEN! Han gav då upp och lämnade rummet varav jag började storböla av chock då jag inte var beredd på att det kunde göra så fruktansvärt ont. Efter ett tag kommer läkaren in igen och säger att de skall hämta en narkosläkare eftersom han själv bara gjort detta några ggr tidigare och antagligen därför råkade sticka in nålen i nerverna/ryggraden hela tiden. När narkosläkaren kom bad jag om smärtstillande eller iallafall lugnande men nops fick inget denna gång heller. Han gjorde samma sak och stack in nålen, efter ett tag gick en så kraftig stöt rakt ner genom hela benet att jag helt okontrollerat böjde mig som på en reflex som en banan bakåt. Alla började dra i mig för att jag inte skulle röra mig och jag började i princip skrika då det kändes exakt som om någon höll på att långsamt köra in ett spjut av största storlek rakt upp i benet rakt in i rumpan. Tillslut fick dom tag i den där hemska vätskan och efter några dagar fick jag åka hem. Jag hade sådan fruktansvärt huvudvärk att jag inte klarade av varken ljus eller ljud och lyckades sova bort 3 dagar helt."

"Kom in till sjukhuset och där konstaterade de att läkaren eller narkosläkaren hade kommit åt väldigt mycket nerver men även att min ryggmärg läckte vätska pga "skadorna" varav den fruktansvärda huvudvärken.."
"Jackie85" http://www.familjeliv.se/Forum-5-95/m51289193-1.html

Så ja, det är inte bara jag som mår såhär dåligt efter ryggmärgsprovet! Har förstått att det alltså har och göra med ett läckage från ryggmärgen som bidrar till huvudvärk. Och att det blir värre ju fler stick dom tvingats göra. I mitt fall alltså 7 :(
Känner mig hur deppig som helst, vill verkligen inte behöva vara borta mera från jobbet! Förlorar alldeles för mycket pengar på det och dessutom känns det som att jag ställer till med en massa besvär med att vara borta..

Men men, det kan bara bli bättre nu.
/Victoria

Grubblare

(skrivet igår kväll..)

Jag har kommit fram till att jag är en typisk grubblare.

Jag tänker för mycket, konstant. På helt egentligen oväsentliga saker, dåtid, framtid, andras liv.

Jag söker svar på allt, och jag försöker hitta förklaringar till allt som händer, andras beteende, svek osv. Finner jag inga vettiga svar så ligger det kvar där inne och gnager.

Jag har svårt att låta saker som inte fått ett ordentligt avslut att gå, inte rent praktiskt utan i mitt huvud. Jag kan inte styra över det och det är mycket jobbigt. Ibland önskar jag att jag kunde stänga av alla mina tankar och funderingar och bara leva här och nu.

Tänker ofta, "om inte detta hänt, hur hade mitt liv sett ut då?". Finns det en mening med allt som händer eller kan vi styra våra liv precis som vi vill?

Jag har alltid trott att man har förmågan att styra sitt liv genom olika val, men samtidigt så tror jag att allting faktiskt är förbestämt. Kalla mig knäpp. Men everything happends for a reason..

Ibalnd undrar man bara hur mycket skit man ska behöva gå igenom inom karma kommer ikapp en..

Ja ja, nog med mina djupa funderingar för ikväll ;)

/Victoria

Holding on to a broken dream

Too much of anything can make you sick
eaven the good can be a curse
Makes it hard to know wich road to go down
knowing too much can get you hurt

Is it better? Is it worse?
Always sitting in rewerse
It's just like we're going backwards

I know where I want this to go
We're driving fast but let's go slow
But I don't want us to crash no

Just know that you're not in this thing alone
there's always a place in me that you can call home
Whenever you feel like we're growing apart
let's just go back to the start

Anything that's worth having
it's sure enough worth fighting for
Quiting's out of the question
when it get's tough gotta fight some more

Now everyday ain't gon' be no picnic
love ain't no walk in the park
all you can do is make the best of it
can't be afraid of the dark

Just know that you're not in this thing alone
there's always a place in me that you can call home
whenever you feel like we're growing apart
let's just go back, back back to the start...

Anything that's woth having it's sure enough worth fighting for



/Victoria

How can we say forever?

Vet inte vad det är som pågår inom mig just nu, men den senaste tiden har min hjärna gått på högvarv och spelat upp en massa gammla minnen, tankar, känslor osv - minst sagt plågsamt..
Kan inte sluta tänka på hur mycket som förändras i ens liv på endast ett år.
Mitt liv för ett år sedan är långt ifrån mitt liv idag, vad jag främst syftar på är personerna runt omkring mig.

Har ni tänkt på hur många personer som kommit och gått under erat liv? Personer som betytt allt, personer man kallat för sina bästa vänner och sådana man i stort sett varit villig att ge sitt liv för? Många har man inte ens kontakt med idag. Somliga har varit lättare att släppa än andra och somliga dyker fortfarande upp i ens tankar titt som tätt - just för att dem en gång i tiden betytt väldigt mycket och varit en stor del av ens liv.

Jag kan se tillbaka på åren som gått och känna en stor sorg, jag har svårt att acceptera att betydelsefulla personer kan försvinna så lätt. Varför är livet så?

Mina föräldrar har alltid sagt "kärlek och hat står varandra väldigt nära" - det stämmer verkligen.

/Victoria

Ibland vet jag bara inte..

Ibland vet jag inte om jag är stark nog. Om jag vågar satsa så mycket som jag vill.
Jag har mina tvivel och stundvis blir dom bara allt starkare för att stundvis fösvinna helt.
Just nu är jag sjukt osäker, jag vågar inte! Vågar inte ta samma svek en gång till..
Mina tankar gör mig galen och jag bara önskar att dom kunde försvinna och att allt jag oroar mig för inte stämmer..

"Tillit ger man inte bort hur som helst, det är något som måste förtjänas"

/Victoria

Jag är så kär...

i vampire diaries! Finns inget bättre, mmm! <3

Nostalgi

Sitter och lyssnar på massa musik på spotify och fick helt plötsligt idén att lyssna på Jimmy Jansson, han som var min gud under mina härliga fjortisår..

Så mycket minnen som kommer tillbaka av lite musik! Får faktiskt lite ont i magen när jag tänker tillbaka på allt, hur annorlunda livet såg ut. Jag och min dåvarande bästa vän Charlotte som umgicks varje dag non-stop, min kära gamla moppe som tog oss överallt och ingenstans, alla dessa "problem" man hade, mina underbara slitna lee jeans som jag hade dagligen tills dem praktiskt taget föll isär, alkoholen vi snodde från våra föräldrar och ölen vi blandade ut med coca cola, alla människor man träffade och dem elaka ryktena som gick om oss på skolan, listorna vi skrev om "allt vi skulle göra i livet" och sådant "vi aldrig någonsin skulle göra", har med all säkerhet gjort allt det nu ändå.. Vad visste vi då egentligen? Hade ni frågat oss då så hade vi troligen svarat; allt.

Även om vi gjorde mycket dumt och våran vänskap slutligen krossades totalt så gör det lite ont i mig att dessa dagar aldrig kommer komma igen. Åren 2004-2005 var början på allt, allt var så nytt, allting hände, man såg möjligheterna att kunna göra precis vad man ville av livet och ingenting var omöjligt.

För något år sen skulle jag ha känt mig bitter över hur detta kapitel i mitt liv slutade, och det svek jag fick ta. Men när jag tänker tillbaka på allt idag så kan jag inte låta bli att le. Vi var så unga och naiva! Nu låter det visserligen som att jag är 80 år gammal och skriver om min ungdomstid, riktigt så är det ju inte. Men mitt liv har förändras extremt mycket sen dessa år, och framför allt jag som människa. D

et känns som att det var just 04-05 som allting började. Och det betyder mycket för mig, på något underligt vis. Jag är glad över allt vi var med om och allting som hände.

Långt bort men ändå känns allt som igår

Livet förändras

Minnena dom stannar kvar

för vi var oslagbara

Livet är inte dagarna som gått utan dagarna man minns<3

Beach 2010

God kväll på er.

Bara en vecka kvar i februari, sen är det mars! Nedräkningen till sommaren har börjat :)
Och på tal om det, beach 2010.. Väldiga disskutioner har det blivit på olika bloggar angående detta. Och själv kan jag väl säga som så, bryr man sig så gör man det, bryr man sig inte, så gör man väl helt enkelt inte det. Man behöver inte hacka på andra bara för att man själv inte tycker likadant. Vem orkar egentligen slösa energi på andras oväsentliga åsikter?

Jag har av olika anlednigar iaf börjat bry mig. Jag är inte nöjd med min kropp efter graviditet och barnafödande, jag har väl inga direkta komplex men jag trivs inte med den - i bikini.
Och trivs jag inte så mår jag inte bra, och trivs jag så mår jag bra, ganska logiskt eller hur?

Försöker inte nå något superideal, men vill få en mer tränad kropp inför sommaren. För att jag ska må bra -ingen annan.

Så nu har jag och mamma börjat komma igång med träningen i alla fall, var på ett puls medel pass idag på friskis, och ja man märker ju att jag inte har den bästa kondisen ;) Men nu jäklar ska det bli ändring på det! Känner mig jättepeppad på att verkligen gå in för träningen nu, vi får hoppas att jag fortsätter med den inställningen.

Nej dags för att njuta av lite vampire diaries på tv6play, missade ju första avsnittet för tusan!
Trevlig kväll.

/Victoria

Trötter

Sitter fortfarande hemma hos mamma och pappa och för stunden känner jag mig skitsur.
Dagen blev inte som planerat, jag och mamma hann inte med att åka och träna, det känns piss!
Nu har hon iaf varit snäll och lagt sig en stund med Liam för att sova middag.
Funderar på att ta mig en liten tupplur jag med, är sjukt trött!
Dessutom är det nästan 15 minus ute och snöstorm. Gud vad jag älskar vintern!!

Klockan 17 ikväll är det storkalas för 6 personer i släkten, ja min släkt är allt annat än liten vill jag lova!

Hoppas ni får en trevlig lördag :)
/Victoria

Hur bra är blogspot?

Sitter här och försöker klura ut hur allt fungerar här inne på blogspot..
Har sett att det bl.a. står helt fel tid när inläggen publicerades! Står att dom blev publicerade runt 13 båda två, vilket är himla lustigt eftersom jag skrev båda sent på kvällen.
Och inte kan det vara tiden på datorn som är felinställd heller, har skrivit från 2 olika datorer nämligen.
Dessutom hittar jag ingenstans där jag kan se någon statistik på hur många som varit inne på sidan? Någon som vet om man kan se det?

Tacksam för svar!
/Victoria

Min fredag

Äntligen fredag! Eller ja.. tycker veckorna går så himla fort? Skönt det iofs, för då kanske man blir av med snöhelvetet och får lite värme någon gång..

På tal om snöhelvete, fyfan för min morgon!
Jag och Liam gjorde oss redo för dagmamma och skola och gav oss ut med vagnen för att ta oss till bussen. Så fort vi kliver utanför dörren så tar det tvärstopp. Hade ju förfasen snöat 20 cm(?) över natten! Ja för er som missat det..
Ännu värre var det när vi kom ut på vägen, inte nån jävel som hunnit ploga minsann.. så nej, det existerade ingen väg över huvud taget. Gick ju som på räls att köra en 3 hjulig vagn på en totalt översnöad väg! Tack och lov hann vi med nöd och näppe med bussen.
Vägen till dagmamman var dock ännu värre, fick sitta kvar hos henne i 10 min och pusta ut innan jag orkade röra arslet mot skolan ;) haha synd om mig var det!

Nu sitter jag hur som helst hemma hos mamma och pappa. Liam ligger och sussar sen några timmar tillbaka. Har hunnit med en sväng på tuna park med hela familjen på eftermiddagen, införskaffade ett par träningsskor, lite smycken och kläder till Liam :)
Imorgon blir det träning igen, måste få rutin på skiten ju!

Nej men, dags för lite mer cola och choklad innan det är dags att terrorisera älsklingen!

Trevlig helg.
/Victoria